Att prioritera
I två dagar har jag legat hemma nu och under den här korta tiden har jag hunnit tänka en hel del haha. Hela sommaren har gått och jag har haft så fullt upp hela tiden att jag aldrig stannat upp och sett mig omkring. Hela sommaren har jag suttit på en buss, antingen påväg till eller från jobb, eller så har jag jobbat. Jag har verkligen INTE tagit dagen som den kommer, inte levt i nuet och heller inte haft vidare kul på vägen. Visst jag har haft suuperkul när jag väl har varit ledig och inte slösat bort en enda sekund på att ligga hemma (förutom nu, lol). Men mitt jobb har varit prio 1 hela sommaren, allt jag tänkt på är att få ihop så mycket pengar som möjligt, jag har därför jobbat hjäl mig och knappt haft några lediga dagar. Nu när min hjärna har hunnit tänka igenom allt så inser jag att jag har gått miste om en jättefin sommar. Jag hade kunnat leva livet och spenderat min lön på allt och inget. Kanske var detta min sista sommar som tonåring i Gävle. Snart lämnar jag denna trygga värld som jag vuxit upp i och beger mig ut på nya äventyr. Vem vet vart jag är nästa sommar?
Anywayy så jobbade jag helt klart bort den här sommaren. Jag tänkte på vad jag ville i första hand vilket tyvärr resulterade i att jag inte hann träffa mina kompisar så mycket som jag hade velat. Men hade jag inte jobbat så mycket så hade jag inte varit där jag är idag. Jag har kommit mycket närmare mitt mål och min drömresa till Australien är nära nu. Det är så enkelt på gymnasiet när alla lever samma liv och när alla har samma tänk. Efter studenten är det upp till var och en att bestämma vad som händer här näst. Det är den tiden det blir svårt att hinna med allt man vill hinna med och att göra alla nöjda. Allt handlar om att prioritera hörni. Umgås med dem som får dig att må bäst och med dem som du kan vara dig själv med, gör det du själv vill och skit fullständigt i vad alla andra gör. Du kan gå din egen väg, som Håkan säger;-). Jag är så glad över att jag gjort dem val jag gjort, för även fast jag inte har så mycket fritid och fastän att jag jobbar ihjäl mig (så mycket att jag nästan går in i väggen haha), så känner jag mig så glad över livet. Jag känner mig mer levande än någonsin. Äntligen gör jag det jag själv vill och inte det som samhället bestämt att jag ska göra. Jag är också sjukt glad över att jag har så fina vänner. Det märks så tydligt nu när skolan är över vilka som bryr sig om att fortarande vara vänner och tvärt om. Nu ska jag se till att spendera så mycket tid med mina friends som möjligt innan jag och Amanda drar till aussieland.
Det här blev ett konstigt inlägg men who cares, livet är konstigt. Nu tycker väl Frida att jag är smådjup igen. Vet inte riktigt vad jag ville få sagt med det här inlägget ens. Ville väl bara skriva av mig eller något. Hoppas att ni följer era drömmar och att ni har kul på vägen;-) Ok det var nattens tankar, ha det bra.
xoxo
